fredagen den 21:e oktober 2011

Det va länge sedan, men tvunget nu


Senast jag bloggade var den 29 maj, och då handlade det om NATO-insatsen i Libyen.
Då är det kanske även passande att jag spinner vidare på det ämnet några månader senare.
Mycket har hänt i Libyen under sommaren, NTC har tagit makten och nu helt slagit ut de sista regimtrogna styrkorna i landet, Khaddafi uppges även vara dödad - vilket vi nog får ta som sannolikt. Det jag undrar är bara hur?

Vad Khaddafi gjorde är vidrigt, att sedan fly när rättvisan skymtar runt hörnet är fegt. Men det är inte fegare än att luftbomba sina egna medborgare.
Vad som vore bäst skulle varit om Khaddafi sänts till Haag och ställts inför rätta, dels eftersom även grymma diktatorer förtjänar en rättegång, och dels för att legitimera domstolen i Haag som får utstå mycket kritik för att den inte kan eller vågar ta upp de stora frågorna samt döma de värsta brottslingarna.
Hade Khaddafi blivit dömd i Haag så hade det bidragit ännu mer till en jord där vi inte slår ihjäl varandra.

Samtidigt skall vi vara glada att kriget i Libyen nu är över. Detta visar på att FN, NATO och ett folk kan resa sig mot ondskan när den visar sitt fula ansikte.
Därför vore det nu på sin plats att NATO-planen girade rakt österut och flög mot Syrien, ett land som helt klart behöver stöd av världssamfundet för att få slut på dödandet av demokrater!

Så antigen lägger ni ned er röst Kina och Ryssland, eller så kommer vi få hålla er medansvariga till att tusentals åter tusentals mördats av regimen i Syrien bara för att de gjorde vad varje människa på Jorden borde göra, kräva demokrati och frihet!

söndagen den 29:e maj 2011

Vem står upp för demokratin?


Allt fler kritiserar Sveriges deltagande i NATO-insatsen i Libyen och anser att den bör avslutas.
Man lägger fram argument som att vi bombar Libyen och utgör ett hot mot folket, och att vi bryter mot FN-stadgan.

Jag skulle vilja fråga dessa personer några frågor.

  1. Vad händer om NATO lämnar Libyen och Gaddafi är kvar vid makten?
  2. Varför skall NATO lämna folket som kräver demokrati?
  3. Hur skall vi uppnå fred i regionen med regimen sittandes kvar vid makten?
Jag anser att dessa frågor är mycket relevanta, och de är något man betänka innan man bestämmer sig för att lämna en hel nation i sticket, att lämna ett helt folk att bara invänta vedergällningen från regimen.

För vi skall komma ihåg att det var inte NATO eller någon annan västerländsk organisation som startade denna revolution i Libyen, det var folket!
Och vad brukar en diktators reaktion på ett upproriskt folk vara? Att med våld slå ned demonstrationerna!
Vi får inte glömma att det var för att Gaddafi angrep sitt folk som vi befinner oss i Libyen, och drar vi oss ur när han fortfarande är vid makten kommer ett horribelt folkmord att ske, som västvärlden och Sverige får stå till svars för, att vi lämnade Libyerna att dö för regimens kulor är inget jag kan leva med, och än mindre när många av vapnen är svenska!!!

lördagen den 28:e maj 2011

Tveksam rojalist


De senaste historierna kring kungen och drottningen, allt från boken "Den motvillige monarken" till drottningens illvilja att prata om sitt förflutna - och nu historien och kungens umgängeskrets, allt detta har fått mig gå allt mer från rojalist till skeptiker, och kanske republikan.

Oavsett om kungahuset har politisk makt eller inte, så har de en maktfaktor mot andra länders ledare och mot folket psykologiskt. Dessutom så är fortfarande kung Carl XVI Gustaf Sveriges statschef och den person som skall hålla samman riket. Denna statschef kan inte vända ryggen mot folket och mot de demokratiska principerna.
Tänk dig att statschefen Barack Obama inte skulle svara på frågor om sitt handlande, folket skulle nästan jaga honom till döds. Eller så skulle de via kongressen avsätta Obama eller rösta bort honom vid nästa val.

Detta är inte möjligt med Sveriges monark, denne kan endast avgå på två sätt, antigen genom en grundlagsändring som kan ta allt mellan åtta och två år att genomföra, då ett val måste ligga mellan omröstningarna i riksdagen.
Det andra sättet är att monarken själv väljer att abdikera, något som en monark sällan gör!

Kungen är fast att vara vår statschef, och bör därför själv kalla till presskonferens när något liknande händer, om det nu bör hända - jag anser inte det.
Vissa hävdar att kungen har rätt till ett privatliv och där har rätt att göra vad han vill, jag vill inte hålla med, vår statschef har ingen rätt att umgås med kriminella, speciellt inte som att han enligt grundlag är skyddad från åtal!
Om Reinfeldt skulle börja umgås med ledaren för Hells Angels vore det otänkbart att han skulle kunna sitta kvar som regeringschef i många dagar till.

Jag litar på att vår kung skall vara öppen mot sitt folk, demokratisk och laglydig - för annars har han inte mitt förtroende!

Dela med dig

Twitter Delicious Facebook Digg Stumbleupon Favorites More